Vikten av att mäta
För att kunna göra rätt insatser för cykling, måste man ha kunskap om förhållandena. Därför behöver man samla in kunskap och data på ett strukturerat sätt, som går att jämföra med andra och som är repeterbart.

Flere kommuner har udarbejdet cykelregnskaber, der målerpå forskellige faktorer indenfor kategorier som infrastruktur, sikkerhed, holdninger hos borgerne til cykelforholdene i kommunen samt organisering af kommunens indsatser, herunder om der findes strategier på området og hvor mange ressourcer i form af tid og penge, der bruges på området. Disse forholder sig dog primært til forhold indenfor kommunen og sammenligner sjældent med andre byer eller lande.

Ambitionen i delaktiviteten har varit att genomföra en jämförelse – en benchmarking – av cykling i Öresundsregion, med exempelvis uppgifter om hur många som cyklar idag, cykelnätens standard och omfattning och hur bra vi arbetar med cykelfrågan

Önskan var att jämföra såväl inom Öresundsregion, som att jämföra hela Öresundsregionen med andra regioner i världen. Resultatet från en sådan benchmarkingstudie kan användas för att bättre förstå vilka aspekter som påverkar människors benägenhet att använda cykeln och vad som kännetecknar en god cykelkommun eller cykelregion. Sådan kunskap är viktig om syftet är att öka cyklandet inom regionen.

Vad vi undersökte
Utredningen har haft två syften: Det första var att ta fram en metodik för benchmarking, genom att kartlägga vilka typer av data om finns tillgängliga, vad som kan och bör samlas in för att kunna mäta, samt en diskussion kring kostnader för insamling av data kontra relevans. Det andra syftet var att utifrån framtagen metodik genomföra en benchmarking-studie, som jämför kommuner och områden internt inom Öresundsregionen, samt externt med andra regioner i Europa.

Benchmarkingstudien bygger på tillgängliga data, TU/RVU-data, som kompletterats med enkätundersökning riktad till alla kommuner inom Öresundsregionen.

Studien har utförts i samverkan mellan konsultfirmorna Tetraplan och Trivector, på uppdrag av Region Hovedstaden, Region Skåne, Köpenhamns Kommune och Trafikverket.

Arbetet har också innehållit en work-shop med deltagande från kommuner, där viktiga och relevanta indikatorer som bör ingå i en benchmarking diskuterades.

Få kommuner gör cykelräkningar

Arbetet har inneburit litteraturstudie med indikatorsammanställning, ett förslag till metod, inklusive webbenkät, resultat från en RVU/TU-data, jämförelse internt och externt och slutligen resultat från en webbenkät riktad till kommuner inom regionen.

Benchmarkstudien har visat att det är relativt få kommuner som utför räkningar och registrering av cykeltrafiken. Det gäller även bland de kommuner som har antagit mål om cykeltrafikens utveckling.

Vitsen med en studie
Genom att kontinuerligt följa upp insatserna är det möjligt att få nyttig information som kan användas i cykelplaneringen och för prioritering av arbete inom cykelområdet.

Benchmarkstudien kan medverka till att inspirera kommunerna i Öresunds-regionen, då det i denna finns en översikt över vad de olika kommunerna gör på cykelområdet. Till exempel får man en uppfattning av hur stora resurser som används och inte minst – hur färdmedelsfördelningen ser ut i kommunerna. Man kan alltså jämföra sin egen insats mot andra kommuner med jämförbara förutsättningar.

Intern och extern jämförelse
Både en intern och en extern benchmarkingstudie har genomförts inom delaktiviteten. Den interna benchmarkingen gjordes för samtliga huvudtätorter i regionens samtliga kommuner (Region Hovedstaden, Skåne, samt Køge kommun och Roskilde kommun). Med intern benchmarking avses en jämförelse mellan regionens samtliga kommuner och dess huvudtätorter i hur de arbetar i planeringen, vilket transportsystem och service de erbjuder i huvudtätorten, samt cyklisternas beteenden och åsikter.

Den externa benchmarkingen jämför Öresundsregionen med andra jämförbara regioner i Nederländerna och Tyskland, nämligen Noord-Holland inklusive Amsterdam, respektive Schleswig Holstein inklusive Hamburg. Den externa benchmarkingen är mer caseorienterad och beskriver vad som görs på regional nivå och i de största städerna inom respektive region, av regionala aktörer, i syfte att främja cyklingen.

Siffror från den interna studien
Faktorer som hög befolkningstäthet, urbaniseringsgrad och de större insatser som görs i stora kommuner i syfte att främja cyklingen återspeglas i dessa kommuners högre cykelandel och lägre bilanvändning. Detta är särskilt påtagligt vid en jämförelse mellan glesbygd och stora städer, där cykelandelen är mellan 3-4 ggr högre i stora städer.

Cykelandelen inom olika åldersgrupper är mer eller mindre densamma, men med en liten överrepresentation inom åldersgruppen 40-59 år. I samtliga stadskategorier cyklar kvinnor i större utsträckning än män med en andel på mellan 52 till 62 procent. Cyklisterna har också en högre utbildningsnivå än den genomsnittliga utbildningsnivån bland invånarna.

Det huvudsakliga ärendet för cykelresor är arbetspendling eller skolpendling, vilket svarar för ungefär 40 procent av alla cykelresor. Den genomsnittliga cykelreslängden är ungefär tre kilometer inom samtliga stadskategorier, medan antalet resor per invånare och dag är cirka tre gånger högre i stora städer jämfört med glesbygd. Mätt per invånare sker fler olyckor i större städer jämfört med glesbygd, men då invånarna i de stora städerna cyklar i större utsträckning är olycksfrekvensen mätt per resa knappt hälften så stor i stora städer som i glesbygd.

Regionalt fokus i Nederländerna
Erfarenheter från Nederländerna visar att en riktad strategisk planering över tid inverkar direkt och positivt på cykelandelen, även utanför de stora städerna. I Nederländerna finns en politisk vilja att eftersträva ett ökat cyklande, och all infrastruktur i landet är anpassat för att ge cyklister prioritet i vägnätet. I provinsen Noord-Holland har man ett tydligt fokus på regionala pendlingsleder och eftersträvar att förbättra cykelmöjligheterna i dessa stråk. I Amsterdam har man antagit ett mål om att 70 procent  av alla resor ska göras med antingen cykel eller kollektivtrafik Det regionala fokuset i Nederländerna avspeglar sig även i färdmedelsfördelningen, där –till skillnad mot i Öresundsregionen – cykelandelen är i stort sett lika hög oavsett om resan utförs i staden Amsterdam eller i en av provinsen Noord-Hollands mindre tätorter.

Cykelandelen i Amsterdam är i paritet med cykelandelen i Köpenhamn (29 procent, men differensen mellan cykelandelen i Amsterdam och glesbygd i Noord-Holland är endast tre procentenheter. Motsvarande differens mellan Öresundsregionens stora städer och glesbygd är 12 procentenheter (från 19 procent till 7 procent).

Cykling är en viktig aspekt inom Öresundsregionen, men regionen kan ändå inte ses som en homogen cykelregion. I de större städerna, särskilt i Köpenhamn, är dock cykelandelen hög. Cykling i Öresundsregionen är särskilt tydligt kopplat till de stora städerna, men exemplet Noord-Holland visar att så inte behöver vara fallet. En målinriktad regional insats kan medverka till att göra cykeln till det naturliga valet i de dagliga transporterna.

Huvudrapport – Benchmarking Öresund som cykelregion >>
Bilagor till huvudrapporten >>
Kortversion av benchmarkingstudien på danska >>

Kortversion av benchmarkingstudien på svenska>>